Letra Perfektionisten Vintersorg

Perfektionisten

Ur Vincis ide väcktes tidernas universalgeni
Med pensel i handen, men paletten i sinnets sal
Studerade allt fran faglars lyftkraft till vattnets
rörelseenergi,
En fackelbärare av renässansens människoideal

Varje penseldrag vägdes pa guldvag,
Landskap efter landskap manades fram
Men även missnöjet i hans kritiska hag
Förgrenades fran denna stam

Han smakade kunskapstörsten som lag begraven,
En torka som ej kunde släckas av världshaven

Hans tankar växte sig höga likt tinnar och torn,
I konstnärlig anarki,
I experimenterande alkemi,
För att stiga med vingat maskineri
Högt over tinnar och torn

Naturen var livets encyklopedi,
Dess bilder befäste hans teser
Fran mekanik till organisk anatomi,
Landet emellan? Genialiska synteser!

Studier i konst och arkitektur
Optic, geologi och botanikens hela ätt
Men perfektionen blev till sist en bur,
Och han kunde ej ens färdigställa ett enda porträtt

Ty nyfikenhet var hela hans vision
Och finna outforskade grenar
Att färdigställa var att avsluta sin progression,
Och sälla sig till statiska stenar

[English translation:]

THE PERFECTIONIST

From the den of Vinci the greatest polymath of all time was awoken
With a brush in the hand, but the palette in the hall of mind
Studied everything from the lift force of birds to the kinetic energy of water,
A torch bearer of the Renaissance's human ideals

Every brushstroke was weighed on golden scales,
Landscape after landscape was urge forth
But also the dissatisfaction in his critical mind
Was branched off from this stem

He tasted the thirst for knowledge which lay buried,
A drought which could not be quenched by the oceans

His thoughts grew high like pinnacles and towers,
In artistic anarchy,
In experimenting alchemy,
To rise with winged machinery
High over pinnacles and towers

Nature was Life's encyclopedia,
Its images proved his thesises
From mechanics to organic chemistry
The land in between? Brilliant synthesises!

Studies in art and architecture
Optics, geology and the whole family of botany
But the perfectionism eventually became a cage,
And he could not even complete a single portrait

For curiosity was his whole vision
And to find unexplored branches
To complete was to finish his progression,
And to join static stones