Letra Hönan agda Cornelis Vreeswijk

Hönan agda

Jag ska be att få ställa upp

med en visa om en tupp,

som var gammal och utsliten,

impotent och väderbiten.

Hönsen klagade och gnällde

för han dem ej tillfredställde.

Dom skrev på en petition:

Ge vår tupp förtidspension!

Vi vill ha en tupp med sting.

Den vi har han är ju ding,

saknar lust och energi,

saknar allt vi är förtjusta i.

Skaffa oss en ny bemanning

annars fixar vi äggstanning.

Se nu till att det sätts fart

ty vi blir desperata snart.

Gammeltuppen fick nog och for

dit där inga hönor bor.

Ingen grät när han for hädan,

en ny tupp var ordnad redan.

Hönsen var så nyfikna så, men

det var lång leveranstid på den.

Men dom fann sig i sin lott,

för dom vänta' på nåt gott.

Tänk, när tuppen äntligen kom

hönsen blev som galna dom!

Vilken kam han har - nu står den!

Vilken näbb - den e' nog hård den!

Hönsen flängde kring i yran,

tuppen hade ett bestyr, han

men som han var frisk och sund

fick vart höns en kärleksstund.

Men lilla söta hönan Agda

hon blev blåst på ovansagda.

Tuppen skulle just hoppa på'na,

Agda titta ur ögonvrårna

men det blev ej som Agda trodde.

Tuppen bara stod och glodde

tills han plötsligt med en snärt

slet en fjäder ur hennes stjärt.

Agdas blod i pulsen brände,

hon stod still, men inget hände.

Flera veckor efter den dagen

var hon den enda oskulden i hagen.

Varje dag i alla väder

ryckte tuppen ut en fjäder

och en dag - det är synd och skam

titta' Agdas rumpa fram.

Agda skämdes och grät och tjöt

var gång tuppen en fjäder snöt

och en dag blev det för mycket.

Agda svek för det inre trycket,

för sorgen och kärlekskvalen.

Nästa gång han kom, blev Agda galen

och hon skrek ut i falsett

Hörru du din jädra sprätt! sa hon.

Nu vill jag ha ett ärligt svar

varför du mina fjädrar tar.

Varför nobbar du mig i ett kör

det du med dom andra hönsen gör.

Tuppen svarade smått generat:

Du, jag älskar dig passionerat.

Allt du ber om det skall du få

men jag vill ha dig naken då!